Folkhemmets ansikte i tegel och puts – Per Albin-husen i Bromma

På Ålstensgatan i Bromma står 94 radhus som inte bara är en del av Stockholms stadsbild utan också en symbol för det svenska folkhemmet. Dessa hus, ritade av arkitekt Paul Hedqvist och uppförda 1932–1933, representerar en tid då funktionalism och socialt ansvar gick hand i hand.

Funktionalismens genombrott i radhusform

I början av 1930-talet var funktionalismen en framväxande stil inom svensk arkitektur. Paul Hedqvist, en av rörelsens främsta företrädare, fick i uppdrag att utforma ett radhusområde som skulle kombinera modern estetik med sociala ideal. Resultatet blev de så kallade Per Albin-husen – en rad av 94 radhus i 12 längor, byggda i en sicksacklinje för att maximera ljusinsläpp och ge varje bostad en egen identitet.

Exteriör och interiör i samklang

Gestaltningen av Per Albin-husen är ett tydligt uttryck för funktionalismens idé om skönhet genom enkelhet. De putsade fasaderna går i enhetliga ljusa toner, ofta vitt eller ljust grått, och står i kontrast mot de låga sadeltaken som ursprungligen var klädda i skiffer. Fönsterplaceringen är noga övervägd – större fönster mot trädgården för ljus och utsikt, mindre mot gatan för avskildhet.

Interiört är planlösningen kompakt men effektiv. Entréplanet rymmer kök och vardagsrum i fil, med utgång mot en egen liten trädgårdstäppa. Övervåningen innehåller två till tre sovrum och badrum, medan källaren ofta inrymmer förråd och tvätt. De ursprungliga interiörerna präglades av ljusa ytskikt, inbyggda förvaringslösningar och en strävan efter god standard inom en ekonomiskt rimlig ram. Än idag fungerar planlösningarna väl för en modern familj – ett bevis på god arkitektur som håller över tid.

En statsminister i folkhemmet

Husen fick sitt namn efter Per Albin Hansson, Sveriges statsminister från 1923 till 1946. Han var en nära vän till byggmästaren Olle Engkvist, som stod bakom projektet. När Engkvist hade svårt att sälja husen efter den ekonomiska krisen 1932, valde Hansson att flytta in i ett av dem – ett beslut som både var praktiskt och ideologiskt.

Hansson bodde på Ålstensgatan 40, ett gavelradhus som särskiljer sig med en halvrund utbyggnad mot söder. Hans närvaro i området bidrog till att höja dess status och gav samtidigt radhusformen legitimitet som boendeform i det nya Sverige.

Därför blev de så folkkära

Per Albin-husen har genom åren fått en särskild plats i det svenska folkets hjärta. De representerar en tid av framtidstro, funktionalism och social ingenjörskonst – men också något mycket vardagligare: trygghet. I en tid då Sverige lämnade ett bondesamhälle bakom sig, blev dessa moderna radhus en symbol för det nya livet – med rinnande vatten, elektricitet, egna trädgårdar och gemenskap med grannar.

Arkitekturen är enkel men omsorgsfull, och husen har en nästan poetisk skala: varken för storslagna eller för små. Deras karaktäristiska vita fasader, sammanhållna uttryck och mänskliga proportioner har skapat en sorts vardagsikon – en byggd form av det vi ofta menar med “det goda livet”.

En plats i historien

Idag är Per Albin-husen ett eftertraktat område, känt för sin arkitektur och historiska betydelse. Husen har genomgått varsamma renoveringar för att bevara deras ursprungliga karaktär, samtidigt som de har moderniserats för att möta nutida krav på funktion och komfort. De är en påminnelse om en tid då arkitektur och politik samverkade för att forma ett samhälle där alla skulle ha ett hem.