Geisendorfs modernistiska barnfamiljsvision

Längs Bagarmossens riktigt gröna villagator breder Riksrådsvägen ut sig – en enhetlig rad om cirka 114 radhus, ritade av makarna Charles-Édouard och Léonie Geisendorf och byggda 1954–1956.

Arkitekterna

Arkitektparet Léonie och Charles-Édouard Geisendorf var verksamma i Sverige under 1900-talet och grundade 1950 arkitektkontoret L. & C. E. Geisendorf i Stockholm.

Deras gemensamma verk omfattar bland annat Riksrådsvägens radhusområde i Bagarmossen, uppfört mellan 1953 och 1956. Detta bostadsområde blev uppmärksammat för sin innovativa användning av sutterängplan och funktionalistiska principer, vilket gjorde det till ett tidigt exempel på modern svensk bostadsarkitektur.

Utöver Riksrådsvägen har de också arbetat med andra betydande projekt, som till exempel ETH:s huvudbyggnad i Zürich på 1960- och 1970-talet där Charles-Édouard bevarade byggnadens yttre samtidigt som han införde moderna inslag i innergårdarna. Léonie, å andra sidan, var ansvarig för flera offentliga byggnader i Stockholm, inklusive S:t Görans Gymnasium som kännetecknas av sin kraftfulla modernistiska estetik och användning av råa material.

Exteriör gestaltning

De cirka 114 husen har enhetliga vita fasader och platta eller svagt lutande tak. De raka volymerna bryts av med större bandfönster mot trädgårdssidan och mindre luckfönster mot gatan. Gångvägarna dras mellan husraderna och binder samman radhusens privata uteplatser med gröna allmänningar – ett modernt sätt att skapa både privat sfär och öppen gemenskap.

Interiör & barnmorsans planlösning

Planlösningen är utformad med husmodern i fokus: bottenvåning för arbetsyta (kök), barnrum och tvätt, vardagsrum och matplats på mellanplanet med direkt utgång till trädgård, samt sovrum och badrum högst upp. De stora fönstren ger naturligt dagsljus i alla zoner, vilket underlättar tillsyn och samvaro.

Vad som gör det unikt

Riksrådsvägen är ett av Stockholms bästa exempel på forskningsbaserad bostadsarkitektur. Området kultur­minnes­märktes redan 1999 som ett av stadens främsta 1950-talsföredömen, och den genomtänkta planlösningen lever än i dag upp till sin ursprungliga ambition om barnfamiljens bästa.

Källor & bilder:
Stockholmskällan
Digitalt Museum
Wikipedia
Historiska hem